”Vilken sorts revolution?”

1
[De fِrsta fria valen i Tunisien har just genomfِrts. Nedanstهende artikel نr ett fِredrag som hِlls
vid franska NPA:s [Nouveau Parti Anticapitaliste] sommaruniversitet i augusti 2011. Behandlar
situationen i Tunisien dه, vilka hinder som finns fِr den revolutionنra processen, etc. Finns pه
engelska pه http://www.internationalviewpoint.org.]
I Tunisien har ”Rهdet fِr revolutionens skydd” ersatts av ”Hِgsta instansen fِr revolutionens skydd
och en demokratisk ِvergهng”, som har inrنttats fِr att fِrsvaga den revolutionنra dynamiken. Den
ersنtter inte bara Rهdet utan ocksه 14 januarifronten.* Valen till konstituerande fِrsamlingen skulle
enligt planerna ha hهllits 24 juli, men ingenting gjordes fِr att de skulle kunna hهllas i tid, sه de har
flyttats fram till 23 oktober.
Det finns brنnnande folkliga och demokratiska krav, i synnerhet pه juridisk, ekonomisk och medial
nivه. Kravet pه rنttegهng mot den gamla regimen kvarstهr. Fِr detta krنvs omfattande reformer av
domstolsvنsendet. ؤn sه lنnge har dessa varit helt otillrنckliga. Under rنttegهngarna har ministrar
frikنnts, Ben Ali har dِmts fِr narkotikahandel och general Seriati fِr fِrfalskning av pass. Sهdan
نr verkligheten, det har inte genomfِrts nهgra rنttegهngar vنrda namnet. Media domineras fortfarande
av svarta pengar, flera TV-kanaler نr direkt knutna till den tidigare regimen.
Ekonomi نr ocksه rنtten till ett arbete, ett vنrdigt liv, och det finns ingenting. De enda smه framgهngarna
نr rِrelserna bland anstنllda inom vissa sektorer. Exempelvis framgهngarna att fِrhindra
allvarligare utsugning bland underleverantِrer, eller fِrbنttringar fِr statstjنnstemنn. Men i frهga
om politiska alternativ finns det ingenting. Livet blir allt dyrare, هtgنrderna fِr unga arbetslِsa نr
otillrنckliga. Framfِrallt stنrks banden till den internationella imperialismen. Betalningarna av den
tunisiska skulden har till exempel gهtt direkt ner i fickorna pه korruptionen. Och i synnerhet
ِverenskommelserna med EU نr helt ogynnsamma fِr Tunisien och utmanar inte de gamla
fِrhهllandena, tvنrtom.
Kvinnorna har deltagit en hel del under den revolutionنra processen. Idag finns tvه sidor. Den ena
نr fِrbنttringar av deras rنttigheter. Jنmlikhet har genomdrivits i Hِgsta instansen. Men i enskilda
frهgor نr situationen fortfarande besvنrlig, i synnerhet nنr det gنller att avskaffa diskriminerande
lagstiftning. Man har frهgat partierna om den personliga sociala stنllning som نrvts frهn 1956. Efter
pهtryckningar frهn feminister, kvinnor och en del partier har regeringen tagit itu med frهgan om att
avskaffa all sorts vهld.
Vad نr den tunisiska revolutionen fِr sorts revolution? En demokratisk revolution? En socialistisk?
Detta نr en klassisk diskussion inom den tunisiska vنnstern. Vad gنller sjنlvorganiseringen, sه finns
de regionala och lokala rهden fِr revolutionens skydd kvar, men deras samordning har inte fِrbنttrats
och motsvarar inte fِrvنntningarna om att motverka kontrarevolutionens framsteg. Det har
uppstهtt nهgra fه sjنlvorganiseringskommittéer, huvudsakligen efter revolutionen, inom vissa
fِretag som tillhِrde familjer som har ِvergivit dem. Det har tagits en del initiativ, ockupationer
framfِrallt av lantbruk, inom ramen fِr jordbruksreformen.
Efter revolutionen har UGTT (tunisiska fackfِreningsorganisationen) blivit vنldigt fِrutseende, till
skillnad frهn i bِrjan nنr den ville dِlja och kontrollera samhنllskampen och avvakta fِr att sنkerstنlla
en demokratisk ِvergهng via den konstituerande fِrsamlingen.
14 januarifronten samlade revolutionنra och radikala krafter. Men dess grundningsdokument var
ganska oklart, i synnerhet om vilken sorts regering man ville ha. De revolutionنra krafterna var
svaga, men de skulle ha kunnat fِrena sig med samhنllskrafter fِr att gه framهt mot en folklig och
* Se 14 januarifrontens uttalande frهn 21/1 2011 pه marxistarkiv.se – ِa.
2
arbetarregering. Men detta har inte existerat som paroll inom fronten, eftersom vissa menade att
man mهste fِrverkliga det demokratiska stadiet fِre den sociala och revolutionنra fasen. Fronten
omfattade ocksه nationalister som inte hade nهgon verklig plats dنr. Den brِt snabbt samman, fِrst
pه grund av Hِgsta instansen, men ocksه pه grund av allianserna infِr fِrberedelserna av den
konstituerande fِrsamlingen.
Trots de oberoende organ som organiserar de framtida valen نr det Essebsis regering som kontrollerar
allting. Media, de politiska pengarna och den bristande enheten inom vنnstern kommer i grund
och botten att gynna islamisterna och liberalerna. RCD* har sparkats ut genom den politiska dِrren,
men har kommit tillbaka genom fِnstret. Trots Hِgsta instansen gهr det inte att kontrollera
pengarna: ett parti som ingen kنnner till kan finnas ِverallt pه TV, pه gatan, pه flygplatsen, dنrfِr
att det har pengar نven om det inte har nهgon social bas eller planer fِr samhنllet.
Arbetarnas vنnsterfِrbund (Ligue de la gauche ouvrière – vنnsterorganisation i Tunisien som bildades
under revolutionens fِrlopp -ِa) var nنrvarande ِverallt under den revolutionنra processen:
vi var viktigaste samordnare under mobiliseringarna i Casbah, vi fanns inom fackfِreningarna och
bland ungdomen. Vi har fِr tillfنllet fler ledare نn basmedlemmar eftersom vi hهller pه att bygga
upp det sistnنmnda. Vi har diskuterat om vi ska delta i konstituerande fِrsamlingen eller ej. Vi
beslutade oss fِr att delta, samtidigt som vi fِrdِmer det som hهller pه att ske och motarbetar
illusionerna om att konstituerande fِrsamlingen نr nهgon lِsning fِr de fِrtryckta.
(ضversنttning frهn engelska, Gِran Kنllqvist.)

Rate the article
Bad	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	Very good
Result : 100%							Participated in the vote : 1